Efter ett antal pilotprojekt pågår nu etableringen av Nationell Patientöversikt i Sverige. Samtliga landsting och regioner står bakom genomförandet och ska ansluta sig till tjänsten.
Först ut är Örebro landsting och kommun, som under 2008 och 2009 har förberett och genomfört en provdrift i begränsad omfattning för att verifiera att NPÖ fungerar enligt verksamhetens krav och behov. Det är gränssnittet, tekniken och framför allt nyttoeffekterna för verksamheten som har testats och utvärderats.
Goda resultat från provdrift
Under provdriften har Örebro läns landsting gjort medicinsk information tillgänglig för cirka 400 sjuksköterskor och arbetsterapeuter inom Örebro kommun samt hos två vårdboenden som drivs en privat vårdgivare, Attendo Care AB. Syftet var att öka patientsäkerheten för framförallt äldre medborgare som efter att ha skrivits ut från sjukhuset har fortsatt behov av omsorg från kommunen. Resultatet från provdriften har bland annat blivit minskad administration, tillgång till patientinformationen under rond, konsultation och jour ute i kommunens vårdboenden, och inget väntande på journalkopior via post från sjukhuset. Applikationen visade sig också vara stabil i drift och översikten lätt att använda och förstå.
När tjänsten NPÖ leveransgodkändes den sista augusti 2009 fortsatte provdriften i Örebro i reguljär drift. Idag publicerar landstinget informationsmängderna Patientuppgifter, Vårdkontakter, Diagnos, Dokument, Läkemedel och Klinisk kemi till NPÖ. Användandet ska nu stegvis breddas. Efterfrågade processer är bland annat utbytet av information när det gäller barn- och skolhälsovård samt mödrahälsovård och förlossningsvård.
Nu börjar nästa etapp
Under etapp 2 av NPÖ-projektet, som pågår till och med hösten 2010, ska Örebro jobba med uppföljning av de utvärderingarna som gjorts och en förstudie kring att även ansluta det kommunala omsorgssystemet till Nationell Patientöversikt, så att behörig personal inom landstinget på motsvarande sätt kan nå information från kommunen. I december 2009 ansluter sig Östergötlands läns landsting till systemet. Samtidigt kommer också läkemedelsförteckningen att tillkomma.
Resterande kommuner i Örebro län ska också börja planera för anslutning till NPÖ. Förberedelsearbetet, som handlar om att få kommunikationsnätet Sjunet, adresskatalogen HSA och e-tjänstelegitimationen SITHS på plats i kommunerna, sattes igång i september 2009 och beräknas ta cirka ett år.
Uppgifter kan spärras
Det är bara personal som patienten har en aktuell vårdrelation med som efter pateintens samtycke har rätt att läsa journalen. All hälso- och sjukvårdspersonal har tystandsplikt och det går alltid att i en så kallad logglista spåra vilka som läst journalen. Den som inte vill att uppgifter ska vara tillgängliga i en sammanhållen journalföring mellan olika vårdgivare kan begära att de spärras. Men då ansvarar patienten själv för att informera personalen om det de behöver veta för att ge en god och säker vård. Ångrar man sig kan man alltid säga till om att spärren ska tas bort. Vårdnadshavare har inte rätt att spärra uppgifter om sina barn.
Målet är rätt vård för patienten
Slutmålet är att all viktig vård- och läkemedelsinformation ska finnas i den nationella patientöversikten så att patienten oavsett plats och vårdgivare snabbt får rätt vård. Patientöversikten kommer inte att ersätta sjukvårdens patientjournaler, men den kommer att göra viss information från dessa tillgänglig för fler vårdgivare.
För ytterligare information, ring 019-602 10 01
| En av grundtankarna med den nationella IT-strategin för vård och omsorg är att informationen ska följa patienten. Viktig medicinsk information ska finnas tillgänglig oavsett om patienten besöker ett landsting, en kommun eller en privat vårdgivare. Tid och geografisk tillhörighet ska inte spela någon roll. På sikt ska informationen även kunna nås av patienten själv. Med snabbare tillgång till rätt information ökar patientsäkerheten. |